I måndags anlände mitt nya SIM-kort (vart det gamla tog vägen förtäljer inte denna historia), och med det nya SIM-kortet naturligtvis en ny PIN-kod. En ganska enkel kod, som jag kände att jag lärde mig direkt. Ja, jag kommer fortfarande ihåg den.
Efter att ha glott igenom alla papper som följde med kortet funderade jag på om jag skulle flytta jobb-SIM-kortet till min gamla skrotmobil och sätta i det nya kortet i den något bättre (egentligen jobb-)mobilen. Men det slutade jag med när jag insåg att jobbkortets kod, som jag förutom under de första dagarna efter att jag fick det för ett och ett halvt år sedan aldrig haft något problem med att komma ihåg, var helt försvunnet ur minnet.
Alla andra fyrsiffriga koder, till t.ex. bankkort och passerkort, sitter fortfarande som berget.
Det har hänt förr. Jag skulle ut och resa å jobbets vägnar, och tog därför och pluggade in koden till mitt jobbkreditkort (som jag aldrig använder annars). Inte långt senare när jag skulle betala i min närbelägna Coopbutik så kunde jag inte längre komma ihåg koden till Medmerakortet.
Det var kanske tur att jag aldrig memorerade koderna till de lånepasserkort jag fick när jag gick uppdragsutbildning på KTH förra året, då hade jag väl inte kommit in på jobbet sen...
Men man tycker ju att jag kunde ha glömt bort koden till det förlorade SIM-kortet istället.
2010-08-17
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar